En av de sjuka grejerna med den här resan är delvis att jag idag, när vi inte behövde vara i Renuevo förän klockan tio, kände att det var en låång sovmorgon när jag vanligtvis brukar gå upp fyra timmar senare på loven hemma i Sverige..

En annan sak är att de andra tidiga mornarna inte alls känns som något jobbigt. Man VILL inte sova när man är här. Ingen dag här har varit den andra lik och även om dagarna är långa så blir det aldrig långtråkigt utan det händer nya och roliga saker hela tiden!

Mehdi har redan skrivit om gårdagen och jag kan bara understryka att det var awesome! Jag minns första kvällen vi kom in här, där vi sitter nu skriver, spelar gitarr och pingis, och spanjorerna hade då förberett ett överraskingsparty med god mat till oss. I det ögonblicket var de ”spanjorerna” och det har ändrats så snabbt till att de har blivit våra vänner och man ser dem som vilka som helst och inte nån läskig grupp att det är sjukt. Me gusta mucho!

Dagen började i lugn takt för mig som bor med Andrea och Jonathan hos världens gulligaste familj en kvart utanför Murcia i ett samhälle som heter La Manga. Frukosten bestod i vanlig ordning av chokladyoghurt, vita rostade mackor och ”nyttiga” flingor med choklad… Och eftersom tidsprincipen i Spanien är att ifall klockslaget man ska mötas är satt vid tretiden så dyker ingen upp förens en timma senare, kan man idag säga att vi från La Manga var fyrtio minuter tidiga…

Vi möttes av taggade människor som i den friska morgonluften vandrade mot den fina parken där vi har A Todo Color, och stämningen var på topp! Idag var det mer pysselinriktade aktiviteter istället för gårdagens mångkamp och det var mycket lyckat med många glada barn! Favoriten var ett par jongleringsgrejer som barnen fick göra själva och som sågs snurrande över hela området hela förmiddagen. Solen stekte.
"Carioces" är det spanska ordet för jongleringsgrejerna barnen fick göra idag.

När förmiddagen var avklarad bjöds det på hamburgare och några av oss tog en sväng till en coop-liknande affär där det inhandlades spanskt fika och olika grejer. Utanför kyrkan finns en annan park och under siestan var varenda parkbänk upptagen av en utslagen svensk som njöt av solen.

Nu hörs ”mixen” som de flesta Skogsroare känner igen i bakgrunden. Det är delar av Dropzone dance som är på g och vi taggar kvällens party för spanskaungdomar!


Tyvärr papi så kan jag inte lova att jag följer med hem till Sverige igen...
Lovisa